Amning

Idag var det dags för 2 månaders besök på BVC, samtal med mamman och vägning och mätning stog på schemat. Jag fick godkänt och Zeke fick Med beröm godkänt, 5540 gram och 59 lång "har du grädde i brösten" blev följd frågan? Jag hel ammar Zeke vilket jag gjorde med Viking med tills han var 6 månader sedan delvis till 8 månader. Jag är glad och tacksam för att amningen fungerar även denna gång, jag tycker det är bekvämt och faktiskt lite mysigt. Jag har alltid mat med mig i rätt temperatur, mängd och kan trösta med denna  närhet som är ganska speciell. 

Detta med amning verkar väcka många reaktioner och känslor som för mig är en gåta

NR 1 vill man inte amma så är det helt upp till var och en, för mig kvittar det hur andra gör men för mig funkar det bäst och jag mår bäst med att amma, kan man inte, av olika anledningar - så kan man helt enkelt inne, då finns det inga allternativ! 

alla gör det som passar just dem! 

NR 2 att det skulle vara tabu med att amma offentligt - löjligt, jag matar mitt barn när han är hungrig - punkt! Att amma offentlig skulle väcka uppståndelse eller vara något andra kan ta illa 

vid sig av säger något om deras intelligens och fantasi. 

Klart det finns nackdelar också, jag blir väldigt låst, det läcker ut på kläder och det spänner ordentligt när mjölken rinner till - och som jag skrivit tidigare så producerar mina bröst olika mängd vilket syns tydligt, hur detta ser ut sen återstår att se. 

Nu till något helt annat: Andreas har inte tyckt att Zeke varit lik honom. Dock har flera på senaste tid kommenterat att Zeke är just lik Andreas. 

Hittade en bebis bild på Andreas (längst ner) ganska likt!!