Jag kommer ner, inte snabbt men jag kommer ner!

Att vara i fjällen när jag både är höjdrädd och ogillar fart kan tyckas vara en riktigt dålig kombo! Det vittnar dagens händelse om när det sög till i magen när sittliften stannade mitt i backen, om än för en minut, men den minuten var lång, kall och svajig. Det här med fart då? Jo jag är känd för att vara raka motsatsen till fartdåre när det kommer till att ta mig fram, ja jag går och gör allt annat fort men när det kommer till bilkörning och kasta mig utför en skidbacke då är det kontroll och säkerhet först som gäller. Jag är riktigt feg när det gäller fart i skidbacken, jag är min egen bromskloss. Mina båda killar och min man har väldigt roligt på min bekostnad på grund av detta, de skrattar inte med mig utan 100% åt mig. 

Jag kan dock ta det, jag tar mig ner, jag är med, jag kanske inte hänger med, men jag är med, så nöjd med det,! Jag trivs i de blå-backarna och här i Vemdalen är de långa och ljuvliga, igår såg vi renar i mängder på fjället, vi fikade på toppen och vi åkte i timmar i både sol, dimma, blåst och snö. Utsikten högst uppifrån backarna får mig att hisna ibland, det är vackert men jisses så högt, och jag får bokstavligen panik om jag tror att någon försöker lura ner mig i fel pist. Igår kom vi av misstag fram till en röd, en superbrant röd backe, alltså hela min kropp tvärvägrade och paniken är nära, i det läget tänker jag inte ett dugg på ungarna eller Andreas, de hade tagit sig ner, garanterat, men jag, jag hade INTE tagit mig ner, absolut inte, här sätter min hjärna stopp för mig! mitt mål är att åka en röd innan vi åker hem! 

Vemdalen är kanon, det är som sagt ett bra skidsystem med långa fina blå-backar, ingen trängsel alls (just denna veckan!) Vi la krut på att hyra en stuga nära backen, så vi inte behöver ta bilen varje dag och det måste jag säga är en fördel, vi kan ta på oss skidorna utanför dörren och så har vi ca 20 meter till backen och 50 meter till närmsta lift. Här finns nog bra restauranger, verkar så, vi har inte hunnit prova ännu. Stugan är helt ny, vilket jag gillar mycket, allt är sprillans nytt, känns lyxigt. Och så finns det tvättmaskin!! något som jag ville ha i den stugan vi ägde tidigare, men vi kan väl säga att vi inte var överens i föreningen om den saken.  

Att alla barn nu kan åka obehindrat, utan sele är sjukt kul, vi kan göra saker tillsammans allihopa, Zeke var med första gången när han var 1½.  Zeke börjar bli precis som Tindra och Viking var i början, han letar upp alla hopp/gupp/små vägar man kan hitta och föredrar att åka i skogen över att åka i den fina, breda, trygga pistade backen. Jag tvingas ju ibland ta dessa skogsturer också, som igår när Viking o Andreas åkte till stugan och Zeke åkte sitt sista åk ca 5 gånger, "bara en gång till", då måste jag ju hänga på i skogen. Zeke må vara bra på att åka men trillar han så förväntas det full service i att hjälpa upp!