Otrygg i löpspåret

Det är otäckt men jag har blivit lite rädd för att ut o jogga själv på ensliga vägar i skogen, sjukt va ? Jag har lyssnar för mycket på sjuka historier, poddar som beskriver hemskheter samt lite tagen av det som skett i Olofström förra veckan. 

Jag vet att det är farligare att jag kör till  jobbet varje dag! 

I söndags tog jag med ungarna på löprundan, de fick cykla och jag joggade i 5 km, även detta var en viss frihetskänsla likt den jag beskrev i inlägget om Sälen innan, att de kan vara med! Det var roligt att ha dem med, känndes tryggt att ha sällskap, och så blev det extra träning då jag fick putta upp för backarna! 

Idag tog jag mig en 5 km i Karlshamn, Andreas skulle ändå inom Terrassen för lite olika uppdrag då passade jag på. Jag tog en tur ner till vägga via strandpromenaden och tillbaka igen, känndes också säkert, där är folk och hus nästan hela vägen och fortfarande ljust kl 18 

Galet att inte känna sig fri att jogga när och hur man vill!