De små sakerna gör störst skillnad.

Då sitter vi i launchen igen, fast i Oslo och åt andra hållet, hem! Ska bli skönt att komma hem. Längtar efter Zeke, Viking och Loke, 2 av 3 får jag träffa om några timmar. 

Vi har bott på Scandic i Mo i Rana, ett hotell som Andreas är stammis på och vi fick ett en uppgradering till ett jättefint rum. I övrigt är det ett märkligt hotell, nytt och gammalt i en salig blandning, hotell restaurangen är som så många hotell restauranger, opersonliga och lite sisådär spretiga. De som jobbar på hotellet gör samtliga ett jättebra jobb, alla jag träffade på var trevliga och hjälpsamma. Frukosten är bra, utbudet är jättebra faktiskt, bara själva ut inramningen som är lite som jag beskrev ovan, en salig blandning och spretig. En liten sak som gör mycket är att de gick runt och fyllde på kaffet i matsalen, det är inte många hotell som gör det, men ack så trevligt det är. Andreas hade inte hunnit hämta en kopp, men det löste den trevliga killen också, helt naturligt och ett stort plus i kanten. 

En annan trevlig gest jag uppskattade var av min man under middagen igår. Jag kände ingen, verkligen ingen, och då vi var de enda som kom utifrån, tilloch med från ett annat land så var det till att börja med inte många som tog kontakt, jag trakasserade såklart mina bordsgrannar bäst jag förmådde, men de var svårflörtade och jag hängde inte heller med i dialekten hela tiden! innan jag vet ordet av kom det två yrväder och skrek "Hej Ida" "va roligt att du är här" och satta sig varsin sida mig och bara bubblade, skrattade, pratade och fick mig att känna som om de var mina kompisar, de var ditskickad av min man, personer som Andreas jobbar med och som verkligen gjorde att jag inte kände som en utböling i sammanhanget, liten men så trevlig gest! Det blev en kul fest! 

Förresten det där med yrkeskläder jag skrev om i tidigare inlägg kan jag "äta upp" ibland får man kolla i spegeln! Jag inser att "min" egen bransch med hotell inte heller har utvecklats alls i rätt riktning. Svarta byxor, svart skjorta, ibland kavaj och svarta skor, samma som när jag började för över 20 år sedan, fast då var det mörkblått och tjejer skulle ha kjol.