Bortskämd

Idag är dagen då vi ska sända lite extra tacksamhet till den som (oftast) håller i projektet "familjen" och som är projektledaren för att få ihop semester, utflykten, jympapåsen, kalas, blomma till fröken, tandläkartiden, pinsamma samtal om tonårstider, och ja livet i allmänt, Dagen då vi hyllar den som verkligen hittar saker när det är borta, den som torkar tårarna och tjatar om att inte svära, den som ser till att alla har nya kläder till avslutningen men också mån om att alla ska hjälpa till hemma -just det en mor. En mamma behöver inte vara blodsband eller nedstigande led, det finns alltid någon som tar den där rollen, som just projektledaren i familjen. 

Jag har alltid undrat om man kommer få ut lite extra glädje eller tacksamhet för det en vacker dag (lön) eller om det liksom bara tas för givet och allt kommer bara rulla på och ebba ut, en dag står jag där med all tid i världen! Jag tror helt klart det sista och ska jag vara ärlig så är det så det ska vara. Mina barn ska ta min omtanke för given, en vacker dag kommer de förstå och göra samma sak till sina barn precis som jag en gång i tiden fått allt serverat och blivit upplärd av min mamma. Jag fick lära mig hjälpa till, inte för att jag var tvungen, men för att jag ville, jag har aldrig svurit mycket - det gör man bara inte. Jag har alltid haft nya kläder på avslutningen, aldrig behövt oroa mig för om vi ska åka på semester eller inte. Är jag bortskämd - absolut, inte i form av kapital men på kärlek, omtanke och en genuin uppfostran  - nästan som tagen ur Bullerbyn. 

 

Jag är garanterat för snäll när det kommer vill Viking och Zeke, jag hämtar deras skor, lägger tvätten  i korgen, hänger upp handduken, packar väskan, bär väskan, och så vidare, men det är ok för mig. Mina barn är trygga barn, de behöver inte oroa sig, men är inte bortskämda med saker, de kan uppföra sig i andras sällskap men håller fast vid sin egen personlighet. De är snälla och omtänksamma och ja de har nött ut ordet "Mamma" redan, men det är ok. Jag värdesätter all tid med dem, men unnar både dem och mig själv tid på egen hand, det behöver alla (utom spädbarn såklart) 

Idag hade Viking fixat med en present till mig, som han desutom delade med sig av till sin lillebror, han lät honom ge en och han själv gav en - fint! Självklart hade min man också fixat en present, en sak som jag önskat mig i flera år - jepp fortfarande bortskämd med kärlek och omtanke