Dagar jag vill minnas!

Jag tror (och hoppas) att många är som jag och samlar på bra dagar och fina stunder, att minnas, spara och gotta sig de dagar då allt inte är toppen och bra! Det svåra är: hur bevara man dem? Hur säkerställer jag att jag minns? Jag kan ju inte frysa ögonblick eller bevara sekunder, stoppa ner alla i en burk. Det enda jag kommit på är att ta bilder och främst att dela stunde, så vi är flera som minns. Delad glädje är dubbelglädje. Ibland får man också bara förlita sig på den goa kännslan som bra stunder ger just här och nu, och att det räcker.

Denna helgen har varit den sedvanliga ”brorvecka” när Andreas båda brödrar med familjer kommer till oss, då kommer givetvis alla våra barn också, vilket gör att vi blir en gigantisk familj i några dagar. Det är verkligen en höjdpunkt på året. Det är fest, bubbel, chill, häng, vi gör traditionsenligt ungefär alltid samma saker. Barn kommer till och respektive kommer till, gruppen växer. Vilken tur att vi köpte en skola, så vi har plats för alla! Vi hade faktiskt plats till alla i förra huset också, men här i det nya blir det lite enklare och alla kan sova i egna rum, få plats i soffan, runt bordet. Vänner till oss kan ansluta från gatan – vilket är lyxigt som attans! Att ha det så som vi har det just nu är lite av en dröm för mig, att barnen, främst Zeke, har vänner att bara sticka ut och cykla med, att vi kan gå till vänner och ta en dopp i poolen, snacka lite, mötas med hunden på promenaden, andra kan gå till oss och bara droppa in på ett glas vin, vi kan cykla ner till sjön och ta ett kvällsdopp, det är nyp mig i armen på detta!

Saknar jag något från förra huset? Jag saknar grannen, Lennart och jag saknar mina svampställen och Lokes hundgård, men det är nog det enda just nu. Sen å andra sidan så lever jag inte så, jag blickar inte bakåt och sörjer det som varit, jag vet nu att jag bara kan doppa tårna i minnes ån, går jag djupare så drunknar jag. Vi måste komma ihåg att hälsa på Lennart, note to my self.

I år kom brorveckan lite tidigare och är lite kortare, annars är den spikad till vecka 29 och brukar vara nästan en vecka, men i år fick det bli vecka 28 och en långhelg.

Jag har som bekant också börjat på nytt jobb, mer om det kommer såklart komma under tiden och mer till hösten när mitt ”riktiga” projekt där tar fart, men de bara ”råkar” drifta en ljuvlig boutique hotel, i skärgården, där min kompetens kom till nytta, vilken dröm? Att jag får fortsätta jobba med det jag verkligen brinner för, upplevelser, hotell, människor, platser, affärsutveckling, ja så tacksamt och detta är bara början! Tänk vad bra allt blev ändå, att kasta sig ut kan ibland resultera i en riktig mjuklandning i Alice i undervärden känslan.

Detta är dagar jag kommer minnas