Inte alltid bäst när det gäller

 Alltså jag måste ha en skev självinsikt, jag tror på riktigt att jag kan allt. Jag är just nu lite deppig efter att ha kommit sist i dagens padel turnering, SIST! jaja någon måste ju faktiskt ära den platsen och inte alla kan ju ta det - så jag får hålla huvudet högt och svälja stoltheten. Jag har ett problem med detta och det är att ingen ska fråga mig om jag vill vara med framöver. jag kommer halka efter, OM INTE, om jag inte lägger i en växel till nu! lite dålig kombo med ett vätskefyllt knä. 

Jag är den första att köpa prylar och tro att jag kan detta för att sen bli lite nerslagen av att jag kanske inte är så bra som jag trodde,  efter ett tag springer alla om mig. Jag tror jag kan åka skidor, det kan jag men inget vidare, jag tror jag kan spela padel, och det kan jag men inget vidare. Jag tror jag är flugfiskare, men ärligt talat så kastar jag inget vidare (ännu!)  Det är inte mycket jag är riktigt duktig på inom det sportsliga, men jag vill så gärna vara det! jag ser mig som löpare, friidrottare, skidåkare, skatare, ryttare, skridskoåkare, padel, fiskare och kanske tennisspelare. Jag vill vara allt, kunna allt, kunna smälta in i alla sammanhang. 

Fast å andra sidan måste det ju vara fantastiskt att träna med mig, de andra känner ju sig bättre och behöver inte känna sig hotade.  

Om jag bara får ett ok från sjukgymnasten i morgon så är det hårdträning som gäller nu framöver, ska padla som tusan. det värsta är ju om han beordrar mig till 4 veckors vila . huva! Vad gör jag då? säljer alla grejerna och börjar med luftgevär tillsammans med viking, fast det är klart jag är ju halvbllind så jag är inget vidare på det heller! 

Jag är inte alltid bäst när det gäller, men jag försöker i alla fall alltid mitt bästa och numera gör jag inget om jag inte tycker det är roligt, det är en ynnest man har när man blir vuxen och något fler borde anamma tycker jag, 

Här på bilden försöker jag vara löpare, joggat 8 km och helnöjd!