VSM
Veteran SM i Kalmar 2022 är över för i år, och vilken kanon helg det blev. Inget blev riktigt som det var tänkt från början, men blev jättebra ändå! Hela veckan har jag lagt fokus på att störa mig på tidsprogrammet och funderat på om jag borde strunta i någon av grenarna. Jag beslutade mig för att hålla mig till originalplanen, vara med på allt jag anmält mig till och sluta "lipa" över de dåliga tiderna, hur som helst så är det lika illa för alla. Jag fick åka själv då Andreas fick ändrade planer i sitt schema, eller själv var jag inte jag åkte med de minsta killarna, Zeke och Wille skötte sig fint (och var inte ledsna för att missa skolan i fredags) och det var inga problem att ha med dem. Det var enbart på lördagen som vi hade lite "dö tid" som fick fyllas med "A world of Dinosaurs" och shoping på Giraffen.
Det blev tre guld av tre möjliga och min träning har "lönat sig"och upplägget jag haft inför SM gick vägen. Vikt, Diskus och Slägga. Är nöjd med samtliga grenar, visst kunde jag önskat att jag fått till ännu längre kast i samtliga grenar, men det är det fina med att tävla som "äldre" det spelar inte någon jätteroll. Jag sticker inte under stolen med att jag är med för att tävla, för att prestera och gå för vinst, det är den inställningen jag går in med. Att tävla som veteran är på många sätt lika som förr men det är en helt annan stämning, känsla, vänskap, respekt och GLÄDJE. Vi hejar på varandra, vi gläds åt varandra, vi peppar och hjälper varandra, än idag får jag nya vänner på en arena - hur ljuvligt. Jag får för en gång skull träffa likasinnade, kvinnor som älskar att kasta saker så lång som möjligt, vi tar tid från våra liv för att träna och tävla i något som vi tycker är den roligaste idrott vi vet.
Det var 25 år sedan jag vann mitt första SM guld, då förändrade det mitt liv, tveksamt om de tre jag tog i helgen kommer revolutionera mitt liv på något sätt alls ; ). Jag tror att jag tagit 8 Sm guld genom åren och jag siktar på många fler framöver. De som var äldst i Kalmar och tävlande var en dam på 90 och en på 96 år - det innebär att jag har massor med år kvar att tävla på!
Även min bror och han sambo var med och tävlande och gjorde väldigt bra ifrån sig båda två. Det som var roligare än mina egna prestationer var att Henrik (min bror) tog sitt livs första SM guld, på ett sjukt bra resultat på 1500 dessutom, hur kul! Alltså hans lopp var spännande in i mål, vilken strid och vilken rysare, som han vann! Tror inte att detta kommer vara livs omvälvande för min bror heller, men ett kvitto på att allt de tränar "pays off". För så är det verkligen att vi vinner har inget med tur att göra, jag har tränat inför detta, inget jag eller vi med slump råkar ställa upp på och vinna utan det ligger planering, tid, svett och hårt jobb bakom. säger som Ingmar Stenmark "Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag"
Detta är den första tävling jag gör iår, och har inte varit sugen på att tävla heller faktiskt, det är enbart SM jag haft siktet inställt på. Nu är Sm är förbi blev jag lite taggad för att göra en eller några castorama.
Kommentarer
Skicka en kommentar