Året har 12 månader!
Det här mad att klämma in allt kul som ska ske under de 4 veckor det är semester varje år är helt lönlöst. Jag erkänner att min hjärna vill gärna drifta iväg i de tankarna innan semestern och det får jag jobba med att påminna mig om, att det finns 11 månader till på året, sen kommer det 12 nya månader och därefter 12 till och förhoppningsvis fortsätter det så ett bra tag till!
Jag älskar göra listor, jag gör listor på allt och det bästa med listor är som bekant just att kunna bocka av det som står där. Jag gjorde helt i onödan en lista på saker jag ville hinna med när jag är ledig, why? frågar jag mig nu, jag inser att jag kommer bara bli besviken för att jag inte hunnit med allt. Däremot har jag gjort mycket mycket mer men som inte står i en lista, vilket då blir en trevlig bonus. Varför göra listor? Det är som att jag är orolig för att glömma något kul som jag måste hinna med, måste?? om det nu är så kul så borde jag kunna lita på att jag inte glömmer bort det, annars var det kanske inte så där kul och viktigt! skärpning Ida! Jag kommer absolut att fortsätta göra jobblistor, to-do listor, eventlistor, packlistor och så vidare men att göra en pretentiös livslista eller detta måste jag hinna med i livet lista det ska jag inte göra mer!
Visst är det en balansgång att leva livet som om det inte finns en morgondag samtidigt som man vill förbereda sig för ett långt liv, så är det bara, det finns nyanser i allt! Men om man inte har en livslista så är det lättare. Jag kan inte åka jorden runt, köpa en fet bil, eller lyxhus idag för då hade jag fått problem resten av livet, men det är heller inte på någon lista (som jag nu då inte har ;)) att jag måste uppleva. Jag är nöjd de dagar alla i min familj är friska och mår bra, viktigt att poängtera att det inte är samma sak! Med tonåringar är det svårt att veta ibland, humör varierar snabbt och kommunikation är inte den prioriterade saken i deras liv. Småbarn är enklare, kommunikationen är rak och enbart ärlig dock är det än tvärare kast när det gäller behoven, hungrig =NU, toa= NU, inga mellanting, men som sagt total ärlighet med mående och känslor.
Året har 12 månader, hur många sådana vi har i livet, det vet vi inget om och tur är väl det! vi ska leva när vi lever och inte bara vara levande! det är stor skillnad! "Jag ångrar inget" försöker jag leva efter. Såklart finns det många saker jag skulle gjort annorlunda om jag fick leva om, men jag ångrar inget och jag tillåter mig inte att tänka så.
Det var en dam på Nyhetsmorgon igår som pratade om just tid och vårt förhållande till detta på ett väldigt bra sätt :
Kommentarer
Skicka en kommentar