Då säger vi godnatt och hejar på Mjällby!

 Idag är det inte mycket med mig, inte stor i korken, inte stark, inte pigg. Jag ligger i soffan med min gigantiska gallsten i en burk och hela den inflammerade gallblåsan borttagen. Jag var på en otroligt bra klinik igår, Capio Gastro Center i Lund, de utförde operationen och jag är mer än nöjd med vården jag fick innan, under och nu förhoppningsvis efter. Narkosläkaren kunde inget om Blekinge förutom att deras vän köpt hus på en skärgårdsö utanför Ronneby och att Mjällby härstammar härifrån. Det sista han sa innan jag däckade var "då säger vi god natt och hejar på Mjällby" sen vaknar jag 2 h senare, just nu oklart hur, eller vad jag tänkte då, somnade om och vaknade säkert 100 gånger under kommande 3h jag var där. Hade ett eget rum, fina människor som kom hela tiden och kollade till mig, undrade om jag behövde något, så snälla. Man får inte åka hem förre man kissat, verkar vara något man alltid ska göra, var samma sak när man fött barn, då måste man också kissa innan man får ett OK på att gå hem. 

Mår inget vidare idag men mådde pyton igår efter, spydde både på uppviket och i bilen hem. Jag tror såklart det är en blandning av narkos, morfin och smärta. När läkaren kom in så sa han att det var minsann tur vi plockade ur denna sten, som var stor som en köttbulle, då dem satt fast i gallingången. Det kan bli riktigt farligt och hade när som helst kunnat göra riktigt ont igen. Det positiva med det är att min galla har inte samlats i gallblåsan sista tiden, utan den har runnit ner i tarmen direkt, precis som det kommer göra nu för resten av mitt liv, så tarmen är vant sig lite med det, han undrade om jag inte mått dåligt efter mitt anfall, jo i 2 veckor mådde jag riktigt dålig! 

Primärvården måste jag säga är ur funktion, och en riktig besvikelse. jag har fått reda ut detta själv hela vägen, jag fick ta privat röntgen för att hitta stenen, fick skriva en egen remiss för att få tid för kirurgi, på vårdcentralen fick jag ingen hjälp, de tog prover och hittade inget, flera ggr dessutom. Det värsta är att man känner sig som att de tror att man lurar dem, som om jag skulle ta mig tiden att gå till vården om jag inte måste, jag äter knappt alvedon, än mindre springer ner dörrarna på vårdcentralen. Hade ju sparat massor med tid och resurser och smärta för mig om de bara skickat till ultraljud direkt. Ja ja, nu blev det fixat av en kanonfin klink, kunde inte önskat mig mer, men stackars de som inte tar tag i det själva, det kan ju ta hur lång tid som helst, och ja gå hur dåligt som helst. Hade min Galla spruckit så kunde då är det livshotande. Då kunde de stå där med mina värden som såg ok ut och min familj utan mig! sjukt!  

Jag får så fin uppvaktning av min familj, Andreas tar hand om mig, barnen lika så på sina sätt, mamma och pappa hjälper i vanlig ordning till och hejar på såklart. Fina vänner hör av sig och det värmer och dämpar mer än de smärtstillande jag har. Man vet vilka som verkligen bryr sig när man är som mest sårbar. fint! Och man vet vilka som inte har lika stor medkänsla! 

jag räddade även Andreas ifrån en fortkörningsböter igår, vi blev inblinkade till sidan efter de "skjutit" på honom på 70 vägen precis innan Asarum,  men när de såg mig halvdäckad i framsätet, med filt och spypåse, så sa de "vi kör bara nykterhet" varpå den ena konstapeln trodde vi skulle till förlossningen, oh vad jag skrattade, fast det gjorde svin ont i mina sår, men så gulligt, "nej hon är bara ny opererad" sa min man. Så fint att de såg oss i den situation vi var och faktisk var schysta.  

har du serietips så tar jag tacksamt emot detta,, nu blir det soffläge. 

Äntligen rutor på magen 🤣