Tisdag och lökig istället för piffig

Idag hade jag bokat in mig på lunchträningspass, då jag för första gången på länge inte hade något live möte bokat, någon visning, besök eller leverans av något slag idag, alls. Eftersom jag skulle träna så bestämde jag mig för att ta träningskläder på redan på morgon, jisses va skönt det var! Det är ändå spännande att fast jag bestämt mig och bokat in mig på pass så är det första jag tänkte på när jag vaknade att hitta någon form av ursäkt för att inte träna! Mycket märkligt, men viljan vann över tankarna även idag! Nu har jag då allts tre grymma pass på raken jag kan skryta med vilket känns både bra i kroppen, men nästan än bättre i knoppen! Jag vet att jag inte hinner träna i morgon, vilket nu inte gör något alls, tvärt om, jag behöver vilan. Att ha träningskläder på jobbet idag var också välplanerat ur andra aspekter såklart, jag har haft en dag då jag rensat, städat, tömt soporna för 7011 gången, moppat golvet och möblerat om, detta i träningskläder och mina nya inneskor jag har på Piren. Förra veckan fick jag höra hur piffig de tycker jag är jämt, jag vill idag därmed bevisa motsatsen, jag var allt annat än piffig, jag var ganska lökig hela dagen faktiskt, men såklart samma härliga charm, goda humör, leende och övertygelse, det minna vänner sitter inte i kläderna, det sitter i hjärtat!   

I morgon ska jag få hänga med mig ex jobb bästis i Älmhult som jag saknar att hänga med henne och mina fd kollegor i Älmhult. Jag ska njuta av varje sekund att vara där. I morgon ska jag tanka energi och få ny inspo, känns välbehövligt. Jag behöver ibland tanka in för att kunna ge vidare.  Något jag är beroende av både privat och yrkesmässigt. I morgon ska jag ha en dag jag bara ska njuta, och va gött det känns redan nu med den inställningen, det borde jag hitta incitament för varje dag, det får bli en läxa att knäcka! Hur får jag till denna varje dag? Livet ska levas inte överlevas.    

Jag älskar december, det är så lätt att få upp barnen, eller barnet ska jag kanske säga, "vilken lucka ska vi öppna idag" säger jag bara och "poff" så är ögonen öppna och rätt svar levereras, så skönt ändå, minns inte när det slutade för de större, men jag  tror att detta är första året Viking inte har någon egen chokladkalender.

Igår sa Zeke att han önskade att vi flyttade tillbaka till Olofström, det skär in i hjärtat såklat, blir ledsen av att han ska ta smällen av vår flytt. Han saknar sina kompisar, han ahde fler där än här säger han. Jag förösker peppa att han har ju dubbelt då han har båda. Han är tapper, det må jag säga. Ett år har vi bott i huset nu, ett helt år! Jag förstår att han aldrig kommer glömma eller aldrig riktigt förlika sig med att vi flyttade, men för den stora bilden och planen är detta det bästa som kunde hända, det kommer han för hoppningsvis både acceptera och förstå när han själv är äldre. 

Nu är kl snart 22:30 - way past my beed time.