1 dec och det känns Amazing!

Idag tog jag mig i kragen och joggade runt Långasjön, inte helt konfliktfritt med mig själv! Jag hade en konferens i mitt eget huvud in i det sista, "nej jag tar granefors rundan", "nej jag tar 5 km rundan idag", "undrar om jag hamnar mitt i en jaktsåt då, vill inte var i vägen". Men väl på  med skorna och Loke i löpkopplet övertygade jag mig själv att jag har inga tider att passa, vädret är fantastiskt och i värsta fall kan jag gå runt. Och vilket bra beslut, en härlig dag och tur. Jag försöker jobba med att njuta när jag är ute, att inte bara se det som en uppgift som ska bli klar. Det är ett synsätt jag förövrigt haft på det mesta hela livet, och det jag nu jobbar stenhårt med att ändra. Den där klyschan att det är inte målet som är viktigast utan resan det är ju så det är, men det är helt omöjligt att förstå om du inte är mottaglig för att ta in just det perspektivet. saker jag bokar av, blir till dagar, blir till veckor som blir till år som "bara" bokas av och blir avklarade. Jag har haft två intensiva veckor på jobbet där jag kommit på mig själv att tänka "bara jag klarar denna veckan, så blir det lugnare sen, och så nästa vecka lika så, det är inte så jag vill ha min vardag. Jag vill absolut ha mycket att göra men inte så mycket att jag inte hinner tänka eller ta in annat, eller för den delen känslan av att bara vilja "klara" veckan.            

Jag är fortfarande lite tagen av fredagens jobbgig, Danny intog The Pot i Karlshamn. Vilken kille, snäll, lugn och trevlig men det som värmde min själ var att se hela salen i gungning, att höra alla glada tillrop, att han bokstavligt talat fick hela Navet att sjunga, danas och må bra - det var just det Danny  ville det skulle handla om, att ge sig själv den stunden att få slitas med och må bra just där och då, trotts att världen i stort är lite galen och frågorna är stora och många.  Nu var alltså Danny avklarad, 

När jag springer, som idag, då får jag massor med tankar och inslag till saker jag vill skriva och dela med mig av, sen ligger de tankarna inte kvar i närminnet men det är ändå ofta härliga positiva tankar som kommer. Förutom att det är bra för hälsan att springa så är just det en jättehärlig bieffekt, att den friska luften tillsammans med motionen gör att hjärnan liksom får lite mer spelrum än i vanliga fall, som spa för hjärnan, min hjärna åtminstone.

 Denna veckan fick jag till två träningspass och det är helt ok! Snart måste jag absolut ta tag i formen inför broloppet, men än har jag ingen panik över det, kunde jag springa en mil idag, kan jag springa det dubbla på ren vilja om det skulle krisa, men såklart är målet att vara lite förberedd för uppgiften när det börjar närma sig.  

Snart dags för en  ny vecka, där jag ska försöka att inte se allt som uppgifter som ska bockas av och klaras av. Vi får återkomma till hur det går. Det här med att jag haft fullproppade veckor innebär också mycket positivt så klart, så ni inte tror något annat, det ger mig fantastiskt mycket, möten med människor, härliga event, ny kunskap, nya bekantskaper, nya insikter. Att jobba med upplevelser till andra ger så mycket tillbaka.