11 Maj

Som av en händelse drogs jag till Mörrum just idag, på Mörrums egna nationaldag! Den vackraste tiden på hela året, den ljuvligaste tiden på hela året. Jag startade dagen med att köra en turné med att lämna barn lite här och där, sen mot en promenad med en vän längs ån, Jag hade Loke med mig och min vän hade också sin hund, för Loke var detta en prövning, social träning delux. Jag inser att jag borde göra detta varje dag, jag vet, jag fattar, men gör det inte, nix, nepp, no - men JA vi borde! 

Dagens stora uppgift var återbesök hos veterinären, vilket gick jättebra, både att han skötte sig bra men också utfallet av den behandling han fått i en veckas tid, hornhinnan har läkt och vaccin är taget - check. 

Vidare till Ryssberget för att fysiskt, löpande, ta oss upp på berget utmed den brantaste backen jag vet, en tur som kallas mördarbacken och gör skäl för sitt namn! Förr hade jag en taktik att fråga min vän något jag visste skulle ta lite längre tid för henne att prata om just innan backen börjar så hon skulle behöva hålla låda hela vägen upp, men det har blivit ombytta roller de senaste åren så nu får jag minsann bekänna färg och flås. En ljuvlig tur på många sätt, samtalsämnen avlöste varandra och bokskogens ljusgröna färg går inte få nog av. Kaffe och kaka väntade som belöning efter denna ljuvliga tur. 

Lite senare på dagen hämtades killarna upp för att bara mellan landa hemma innan bilen styrdes söder ut igen, vill inte för något i världen missa notdragningen. Det var så mycket folk i Mörrum, mer folk än det bor i hela kommunen kändes det som. Magiskt att träffa så många bekanta ansikten och få så många glada tillrop, en lisa för själen.

För några år sedan var vi några stycken som byggde vidare på traditionerna kring ån och fisket, vi skapade en tradition som vi kallade Gudslaxen, inspiration jag hämtat från min företrädare Curts Bok, kryddat med sång, skådespel och samarbete mellan yrkesfisket och Kronolaxen, det var dynamisk på många sätt, jag får fortfarande gåshud när jag tittar på inspelningen nu flera år senare - den hade jag gärna sett överlevt och byggts vidare på, men var sak har sin tid och vi alla har olika prioriteringar. 

Idag har varit en bra dag, en mycket bra dag, jag har haft många fina stunder och många härliga dialoger. Jag är alltid lite orolig när jag har bra dagar, då jag undrar om jag ska få "betala" för det i morgon, det vill säga att jag är orolig för att bli kapad vid fotknölarna och åka rätt ner med hissen för att jag råkar haft en bra dag. Oavsett hur morgondagen blir så kan ingen ta ifrån mig min BRAIGA dag idag!