Horn i pannan och saknad

Igår skrev jag ett inlägg som försvann upp i rök när jag precis var klar, ja ni hör ju vilja bekymmer jag har, blogginlägg som försvinner kan det bli värre! Skämt o sido så var det enbart väldigt irriterande 

Då kommer hornen : 

Och på talman saker som försvinner kom jag häromdagen att tänka på människor som försvinner ur mitt liv, vissa har gått bort, vissa runnit ur, försvunnit, valt att inte ha kontakt,släkt som jag aldrig träffar numera, listan kan bli lång 

Det finns vänner som jag önskar av hela mitt hjärta att jag får träffa en gång till i livet, då tänker jag främst på de vänner jag fick under college tiden i New York, vi är utspridda över hela världen och här är avståndet och ekonomi det avgörande inte vänskapen. När man flyttar helt själv andra sidan Atlanten blir ens nya vänner väldigt nära, vi "utlänningar" blev en egen familj, vi satt i "samma båt" och hade varandra att ty oss till - dessa saknar jag! 

Det finns vänner som bor nära som jag saknar också, men "it takes two to tango " 

Barn kan vara vänner på avstånd, de leker till att börja med inte med varandra utan på varsitt håll men håller sig nära, så även vi vuxna - och det är nästan den bästa sorten, när man bor en bit ifrån och kanske inte träffas så offta men när man gör det så spelar det ingen roll 

Här är min bästavän: