Säpo

 Ytterligare en helg i hockeymorsans liv har passerat, men som en annan mamma sa, bättre det är varje helg nu än på sommaren. jag kan dock inte på minna mig om att jag har haft tråkigt eller lediga helger på sommaren heller. Nu är det februari, en månad vi på ett sätt väntat ganska länge på, Andreas börjar sin nya resa med ett nytt bolag, vid rodret för hela koncernen. Jag är stolt över honom, han tar sig fram med både respekt, hjärna och hjärta, vilket är roligt att höra. Fick ett tydligt bevis på detta då många fina ord sas om min man på hans avslutningsfest här hemma i fredags. De hade ordnat allt i smyg för Andreas, planerat och alla stöttade upp, när vi kom hem stod alla på trappan, det var fint att se och Andreas blev riktigt glad, det blev en bra fest! 

Att det blev en bra fest det kändes minsann dagen efter, jag tål absolut inget längre, jag är ett vrak bara jag luktat på ett glas vin! Men det var bara att ta sig i kragen då Dackehallen i Tingsryd stod på schemat. Viking hängde med på och vi passade på att ta oss en finmiddag på Börjes, älskar Börjes i Tingsryd, där är det urbefolkning som handlar, härligt byahäng på Hyllan, kaffet kostar 1,50 Sek och de har helt plötsligt märkeskläder i butiken, köpte kläder till Zeke som inte finns i någon butik i Karlshamn äns. 

Att det är februari betyder också att Vikings 15 års dag närmar sig, 15 år Ung! Kan knappt fatta det, var har 15 år tagit vägen, var har lilla viking tagit vägen, nu är han över 180 och så långt ifrån den lilla blyga Viking han en gång var. Viking har alltid varit min beskyddare i alla livets lägen, han står upp för det han tycker, är snäll och har ett stort hjärta, både EQ och IQ och absolut det är både skryt och jag är patisk, men det är långt ifrån alla i hans ålder som hanterar olika situationer så bra och snyggt som Viking gör, jag litar på honom och han på mig. 15 år den 20 februari. Även Wille och min far fyller år denna månad, så det blir en del kalasande. 

I morgon börjar alltså en ny tid, en ny era i vårt liv, ska bli spännande. Vi har dock gjort denna resa några gånger och tagit oss ann dem tillsammans, denna gången är det dock lite större kliv, men vi är taggade och har en hyfsat bra plan för att lösa allt framöver. Eller plan och plan, vi löser nog det är planen, vi kan ju aldrig veta hur saker blir. Jag har mina rädslor, mina orosmoln, Andreas har aldrig det, hanns himmel är alltid blå, fri från moln.  

 Målet framöver att verkligen att inte upprepa veckan som varit sinnelag, att inte vakna kl 5 varje morgon (det är verkligen inte jag!!) och ha en klump i magen, ett svart moln över huvudet och helt låst i mina tankar. Jag brukar vara fri, ha en öppen himmel och fylld av energi, det är så jag vill leva, tryggt och fullt med energi som tar mig än hit och än dit. Helt otroligt vad livet tagit mig hitintills, hoppas jag aldrig får demens så jag glömmer allt coolt jag fått vara med om, tänk också om det coolaste inte hänt än! 

Idag försökte jag briljera med att jag har träffat samma Säpo vakter som var med Mustiga Mauri på hans senaste klipp på Youtube, Zeke blev inte alls imponerad, och ja jag tyckte det var roligare att ta kort med vakten än hans för den dagens skyddsobjekt Hans Majestät Konungen, HMK, som jag var på samma konferens med, som så många andra gånger. Jag har aldrig visat dessa bilder, då jag lovade honom att inte lägga dem på Insta eller liknande, ops, men nu, idag,  var han på TV med en influenser så jag tänker att min lilla blogg kan fixa denna bild, eller kanske blir jag uppringd av högre makter i morgon.