Mobiler och samhörighet !

Jag har just spenderat 2 h med att installera sonens (den större varianten) mobiltelefon, vilket jobb alltså! Det försvårar saken när det är en Android och han är under 13 år, det förstnämnda har jag lite erfarenhet av och det sistnämnda gör att jag försöker skapa och koppla ett eget gmail/Google konto till honom via Family link, lättare sagt än gjort när inte hans enhet är komplatibel (stavas det så?) med detta direkt, utan kräver uppdatering gar och godkännande till höger och vänster. Nu lägger jag ner It avdelningen för idag och tar upp det i morgon igen. 

En känsla av ensamhet kommer över mig lite då och då, vilket är märkligt då jag tycker mig alltid ha folk i min närhet. Jag vet ju logiskt att jag inte är ensam och det är lätträknade timmar jag är själv på en vecka, kanske inte är ensam som är känslan ändå ?! Började fundera på det här med tillhörighet och samhörighet, i första tanken tänkte jag att jag saknar en tillhörighet och ett samanhang men i nästa tanke tycker jag mig hitta en samhörighet med varenda människa jag pratar med och har så många samanhang att jag inte äns kan rabbla upp dem alla. 

Jag tror jag saknar det här genuina intresset för något, och nej då räknas inte barn och man, bäst att skriva det så allt är PK.