Psykbrytet var nära
Efter 8 månader med kass sömn och två veckor med nästan obefintlig sömn var psykbryter nära igår! Jag kände mig nere, trött så det flimrade för ögonen, okoncentrerad, ensam, ledsen, tom i huvudet och trött. Bestämde mig tidigt på dagen att jag "måste ut" måste komma ut från huset, vara ledig från barn och få känna mig lite normal igen. Jag hade sedan tidigare varit medbjuden på After Work borta i Karlskrona och detta skulle jag minsann gå på! Det var bland det bästa beslut jag tagit på länge, med lite puzzel och hjälp av min mamma fick vi ihop att jag minsan kunde dra borsten genom huvudet, sminka till mig, på med hatt och styra bilen mot storstan och lämna man med fyra barn hemma.
Och jisses så roligt vi hade, kinderna värker ännu. Nedan är födan jag intog, tillsammans med alkoholfria drinkar (känns festligare än läsk) och en saftig äppelpaj.
Hemma hade klart allt gått kalasbra och fast jag inte "sovit i kapp" så var det ändå som en vitaminkick att få skratta så jag nästan grät och få prata om vardagliga ting och bara vara mig själv lite.
Idag (lördag) fick jag min lilla sovmorgon som jag får på helgerna när Andreas kan gå upp med Zeke. Vad som är tråkigt är att jag missar alla helgfrukostar tillsammans, när jag vaknar mellan 8-9 har de andra redan mumsat i sig för länge sedan. Just nu är jag dock beroende utav att få den sömnen så familjefrukosten får jag just nu offra. Jag kan vända på det och säga att jag slipper "kladdfrukost" som det blir med 4 små kids och får min kaffe i lugn och ro sen efter alla har ätigt, tvättat sig, borstat tänderna och allt är undanplockat - jo jag väljer att se det som sistnämnda tror jag.
Idag passade vi på att besöka metropolen Ringamåla och Andreas farmor, som vanligt gjorde ungarna sig hemmastadda på 5 sekunder, god fika intogs innan vi var tvungna att hinna till Vikings simskola.
Kommentarer
Skicka en kommentar