När man bara väntar,,,,

Att vänta på en bebis är som att pausa allt i vad som känns likt en evighet. För en kontroll människa likt mig själv är det just bristen av kontrollen som gör väntandet orimligt och icke njutbart. Att inte veta om förlossningen ska starta om 2 h eller om 2 veckor är hemskt.  5½ år sedan jag var i samma läge känns nära men ändå så längesedan.

Jag har lovat mig själv att ta det lugnt Augusti och inte aktivera hjärnan eller kroppen förrän i September, jag får se hur det går att upprätthålla men så är planen. Dock fram till förlossning tar jag tacksamt emot förslag på underhållning för att få tiden att gå, idag har jag ,,, fikat! jepp thats it folks!