Anywhere Is Paradise!

 Jag älskar texten av Stefan Andersson, Anywhere is paradise,,,, 

"Some people got to live on a big city street
So crowded and noisy, can't hear their heartbeat
Someway they stay in their own hometown
Others kind of' like it keep moving around

But baby I could live near or far
Anywhere between here and some shooting star
As long as I'm always where you are

Cause anywhere is paradise when you're with the one you love" 

Det är ju verkligen så, så länge jag har min familj så spelar det ingen roll, så länge vi är tillsammans så kan det kvitta var vi fysiskt bor. Jag har inga djupa känslor för en bostad mer än att det fyller just den funktionen.  Jag kan absolut bli sentimental för om jag börjar tänka på  allt runtomkring som är förknippat med just den bostaden. vissa delar i livet, vissa händelser och personer. Men jag tillåter mig inte att tänka på det djupare än så, för det kan inte stå i vägen för utveckling. 

Å andra hade jag önskat att jag varit mer knuten till en plats, att få vara "hemma" och den totala känslan jag tänker mig att det ger. Jag kan många gånger sakna EN stabil grundad fysiskt plats, Ni vet den där platsen som alltid funnits där. Jag kan önska att mina mor och farföräldrar levde då jag ser deras bostäder framför mig som om det vore igår jag var där. Jag kan tänka mig igenom rum för rum och minnas känslan av det trygga, stabila, det konstanta som jag inte får någon annanstans. De flyttade inte, de bodde där de bodde och det finns ett lugn i det. Ni vet det där hemmet, som inte är modernt eller på något sätt designat eller påkostat, men som är uppbyggt efter hand, där man inte vill byta ut en en enda sak - där hemkänslan bor

Detta funderade jag över på mig kvällspromenad idag, avsaknaden av att känna mig rotad och hemma. Var är min plats på jorden ? har jag någon ? Behöver jag det ? Har mina barn den känslan? Var känner mina barn sig trygga och som mest hemma ?  

Ett tag i livet trodde jag att detta var platsen för mitt liv, här skulle jag leva och dö! Livet ville annorlunda och det är helt ok för mig. Det var då, Nu är nu!  

Idag blev det lite mer filosofisk inriktning, som sagt högt och lågt får ni hänga med på.