2020

Sist jag skrev hade året just börjat, ett nytt decennium var här. 2020 var året då mycket skulle ske och va rätt det var! Det var dock inte de saker som jag hade tänkte mig!

 

V9 inledes med att akut operera bort min blindtarm mitt i natten, för mig som aldrig opererats eller varit sövd var det en upplevelse i sig. Jag var dock orolig för att jag inte skulle kunna åka på planerad skidresa veckan därefter – det gick hur bra som helst dock. 

 

Samtidigt som jag blev inlagd steg vattnet i Mörrumsån, och det slutade inte! Det blev stabs läge och krismöten som avlöste varandra.

 

Sen kom Covid-19 som bytte innehållet på krismöten över en natt.

 

Jag fick hjälpa till med ett hjärtstopp – det är en historia i sig!

 

Den 80´de premiären, som jag hade planerat för länge var nu inställd och allt jobb i papperskorgen (det kändes så) avbokningarna haglade in. Men med covid-19 kom också ett helt oväntat lugn, alla resor blev avbokade lika så konferenser, kongresser, seminarium och div sammankomster. Vi får inte åka iväg och vi ska inte träffas nu. Som sagt både trist och lite gött!

 

 

Allt rullar på, jobb, fritid, alla är fiska, vilket är det viktigaste. Jag har alltid lite surdegar i rockärmen, det finns alltid de som vill att jag ska misslyckas, göra bort mig eller bara ogillar mig! Vilket är fine, något jag i vanliga fall kan ta! Det är så det är att vara jag, men just den sista tiden har de känslorna nästan tagit över, svårt att känna glädjen mellan varven när jag inte får de depåerna påfyllda lika snabbt som de dräneras.

 

Jag kan ibland inte fatta att vuxna människor kan bete sig så illa som vissa gör, värre än dagis! Jag tror att avundsjuka och eget misslyckande är boven bakom mycket. Kanske blev inte livet som de tänkt sig och då ger de sig på någon annan i stället.

 

Jag vill ha en behaglig vardag, utan att vara orolig för att någon ska underminera marken jag går på- tycker jag är ganska lite begärt!