Sorg

Kl 03:45 ringer telefonen, när telefoner ringer hos oss mitt i natten är det till 99% SOS som vill meddela larm på något av våra arbeten, ett tillbud! Idag var det inte SOS, tillbud kan man kanske kalla det, men ord som katastrof, sorgligt, förfärligt är mer lämpliga. Min man fick ett samtal av narkosläkaren som förhoppningsvis aldrig sker igen. Vi klär på oss och barnen sätter oss i bilen och kör mot Karlskrona, snöstorm naturligtvis, snöstorm som gör att vi inte hinner, vi hinner inte !!- jag tror det finns en mening i allt.... 

Vi sörjer en man, en pappa, svärfar, farfar, son, bror och vän. Allt har gått fort så fort. 

Personalen på intensiven är fantastisk, det sa jag till dem, viktigt tycker jag! vilket arbete de utför, vilka medmänniskor samtidigt kompetenta yrkesmänniskor - all heder och löneökning till dem! Borde jag kanske ta tag i den biten, inte idag och inte i morgon, men sen ? Kanske! 

Dagen har varit lång, ytterligare en dag med tårar!

Tacksam för att det finns människor som förstår, hjälper och stöttar